måndag 16 februari 2015

Det där med maten

När man diagnosticeras med Celiaki som barn så får man en livsmedelsanvisning via en dietist, fram till det år fyller 16. En tvåmånaders förbrukning av 12st olika produkter, 6 gånger per år för 120kr per gång.

Lillens första kasse - till nästa gång skall vi kontakta dietisten och ändra lite i innehållet, det blev en hel del med som vi inte kommer att ha någon större användning för - allt var så nytt när vi träffade dietisten första gången.



Tänk om en större del av jordens befolkning vars barn lever med Celiaki kunde få leva med samma förmåner som vi. Det är relativt kostsamt med glutenfria produkter och livsmedel, och det finns många där ute som det säkerligen är mer kännbart för ekonomiskt sett, än för just oss i vår familj. 
Allt sagt med tacksamhet över att vara priviligerade att bo i ett land med väl utbyggt skyddsnät.

Lillen blir långsamt bättre i sin mage. Långt ifrån bra ännu, men den är inte längre lika spänd och svullen. 
Vi lär oss saker om kost hela tiden, och om vilka produkter som fungerar och inte. Oftast lagar vi all mat från grunden (och gjorde även innan) och väljer naturligt glutenfria alternativ men ibland är det helt klart bekvämt att det finns färdiga produkter såsom pasta. 

Vi vuxna har tagit kostomläggningen lite längre än vad vi gjort för barnen genom att förutom gluten även utesluta pasta, potatis och det mesta brödet. Inte strikt, vi äter om vi känner för det, men det blir nästan aldrig (jag har tex ätit potatis en gång, och ingen pasta alls, sen nyår - för att jag inte är sugen helt enkelt). Istället blir det kokt broccoli, blomkål, zucchini, brysselkål etc, stekt kål av olika slag eller sötpotatis (en ört), rotsaker i ugn e. dyl. Barnen erbjuds samma naturligtvis, men får även lite potatis och glutenfri pasta att komplettera med när de vill.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar