Mina "Spindelmammakompisar" (våra barns förskola heter Spindeln) som jag skall springa Blodomloppet med i augusti är väldigt duktiga på att komma ut och springa allihop. Inspirerande som få!!
Tyvärr har det varit så mycket inte minst för huvudet ett tag med min sjuka häst att motivationen helt klart har saknats. Men nu var det dags! Jag har lovat mig själv att springa helt för min egen skull och fokusera på att det skall kännas enkelt och roligt, krav finns det tillräckligt i vardagen ändå. Jag skriver det här för att påminna mig själv.
Dagen runda var min andra löprunda sen Cedrik föddes, där den första mest var för att testa och inte var längre än 2,5km. Eller förresten, jag sprang en runda förra sommaren också. Men det blev bara en, på 6,5km uppe i Kalix.
Idag blev det i a f en sväng på 5km som tog lite under 28minuter. Det är jag jättenöjd med! Särskilt som det kändes roligt och lätt. Kul!
Och skorna får väl godkänt, avlastar på helt rätt ställe för mig som har halvkassa knän :-)
Kollar om jag lyckas komentera.. Kul att du kom iväg, super bra jobbat!!
SvaraRaderaDet är ju jättebra tid ju! att det dessutom kändes roligt och lätt! :)
SvaraRaderaJag läste i runners world en gång att man alltid ska springa "lite för kort och lite för långsamt" får då kommer man ut igen. Jag tror att det ligger mycket i det. Mina första pass var ju bara på några km.
Tack!
RaderaJa, i alla fall är det så för mig, så som du skriver Eva. Jag måste känna att det är enkelt, i alla fall i början, annars blir det inte roligt :)
Så jag är glad att det gick så pass bra som det gjorde, annars hade det varit en (ännu) längre väg att vandra till milen - nu är jag i alla fall halvvägs redan från start ;-) Skönt!!