lördag 23 november 2013

Den vackraste av änglar

Igår så tog min så högt älskade mormor sitt allra sista andetag.

Ett stort hjärta i en liten kropp, så fullt av omtanke och klokskap.

Jag är så oändligt tacksam över allt hon gett, allt hon lärt. Alla ord känns alldeles alldeles för små och de är svåra att finna just nu. De räcker inte till.

---

Stå ej och gråt vid min grav,
jag sover ej, jag gav mig av.
Jag är tusen vindar över sjön.
Jag är silverglittret i snön.
Jag är solsken över mogen säd.
Jag är stilla regn i höstens träd.
När du vaknar i morgonens vila, 
är jag tysta fåglar som ila,
i cirklande flykt över vatten.
Jag är milda stjärnor om natten.
Stå ej och sörj vid min grav,
jag är ej död, jag gav mig av.

---

Det fanns för oss alla ett rum i ditt hjärta,
För alla utav oss du gjorde ditt allt.
Du deltog med oss i vår glädje och smärta,
Tack kära mormor, tack för allt.

-----


Bilden är från allas vårt älskade Landet, vårt paradis, mormor och morfars paradis...en plats full av kärlek, där mormor alltid kommer att finnas kvar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar