Imorgon bitti skall jag köra min häst till hästkliniken för en artroskopi-operation i ett bakknä. Efter många tunga motgångar och känslomässiga förluster inom hästeriet de senaste åren så känner jag mig illamående vid blotta tanken på vad resultatet kan tänkas visa.
Även om man inte skall ta ut något i förskott så har jag genom åren blivit realist, men jag försöker att inte måla fan på väggen utan behålla ett hopp om att det skall se bättre ut än förväntat därinne imorgon och att prognosen för läkning skall vara god.
Hoppet är som bekant trots allt det sista som överger människan, och hon är inte påverkad i vardagen utan vid arbete vilket ändå är positivt.
Så under morgondagen så skall jag fokusera på att inte vilja kräkas av oro, och istället hålla tummarna så de blir blå.
Hon själv tycker i alla fall att hon är allt annat än potentiellt ganska illa skadad, hon hoppade ju tex ut ur sin hage igår (...), och när hovslagarn var ute idag för att ta av henne skorna inför operationen så körde hon hela registret av sätt att få uppmärksamhet och extra omsorg på.
Knasiga, fantastiska hjärtehäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar